En jobbig vecka till ända

Äntligen fredag!!
Ibland är det extra skönt med helg. Denna helgen är så. Efter tung vecka, mest för psyket är den till enda och det har gått så himla bra. Det som jag oroade mig mest för gick så bra. Det finns så fantastiska människor i vår omvärld. Jag hoppas innerligt att de förstod hur tacksam jag är. Nu ska jag bara klara av att sova borta denna natt så är det helg på riktigt sedan. Tror att jag kommer ägna lördagen åt vila och återhämtning. Söndagen sedan ville maken ev gå på mat och hälsomässan. Jag får helt enkelt se om det är görbart på söndag.
Eftersom veckan varit som den varit har hundarna blivit lite lidande. Jag har dock tränat lite med Helix nästan varje dag. I går torsdag körde vi lite stadge träning, men skit vad jag tycker att det är tråkigt. Antar att det speglar av sig... Men hur svårt ska det vara att stå, sitta, ligga still, främst stå still. Han vill så gärna se vart godisen eller jag tar vägen. Men trägen vinner säger man så jag får väl leta efter mitt väl gömda tålamod. Det måste ju finnas någonstans.
Jag har ju lite planer på att träna inför våren och göra lägre spåret "färdigt". Inte för att det spelar jättestor roll. Jag vet ju att han kan spåra. Nu ska vi bara ta tag i allt det andra. Men jag tror att rallyn hjäpler oss där med, faktiskt.
Au revoir

LÄNGE SEDAN!!

Vad har hänt??? Massor och inget.............. Lite kryptiskt kanske, men det är sanningen. För hundarnas del har det inte hänt så mycket. Eller kanske en del. Vi har provat på en gren, Rallylydnad. Ganto är godkänd tom fortsättnings klass. Jag har nu valt att pensionera honom. Han är skrikigare än någonsin på plan och jag tycker inte att det blir roligt. Det innebär att han får vara maskot numera. Såklart får han ju träna, men ingen mera tävling för hans del. Helix är godkänd och uppflyttad i Rallylydnad tom avancerd klass. Han har två godkända reslutat där och vi hoppas på ett till innan nyår. Men vi får se hur det går. Rallylydnad är en riktigt rolig sport. Dock finns det delar som känns lite oorganiserat. Så är det nog inte, men man har inte brukset strama linjer och regler. Här kan folk komma till tävling och tävla utan att ha anmält sig, eller komma för sent och det är okej?!? Jag gillar ju när det är ordning så jag tycker att detta är lite jobbigt. Själv har jag lyckats "gå in i väggen" och tagit mig därifrån. Men det har tagit nästan två år. Jag känner fortfarande av tröttheten, men jobbar nu heltid igen och är friskförklarad. Men vägen har varit bergig och krokig och lång. Men jag har lärt mig en hel del om mig själv. Ingen resa jag rekommenderar på något sätt, men väl igenom den så har jag lärt mig massor.

En elva år gammal bild på mina pojkar, de ser inte ut så här längre. Den ena är 175 lång och den andra är centimetrar ifrån att växa om sin mamma. AU REVOIR!!

Oväntat

Ibland händer det grejer i livet som man inte alltid kan råda över. Både bra och mindre bra saker. I mitt liv har det skett förändringar som gör att min tid är ännu mera begränsad än den varit innan. Det har blivit så av flera orsaker. Bla så jobbar jag numera heltid dagtid samt att jag bytt arbetsuppgifter. Rent arbetsmässigt är det jätteroligt, utmanande och utvecklande för mig personligen. Men denna förändringen kräver lite mera av mig som person. Vilket i och för sig är roligt men även lite krävande. Det gör att jag inte riktigt orkar fokusera på att träna hund också numera. Att även där vara fokuserad och strukturerad och planerad. NEJ, på min fritid måste ödet få spela en större roll. Jag orkar inte ta fram planer och strukturera upp vår träning. Jag tycker fortfarande att det är roligt, men just nu kräver det för mycket av mig som person och jag orkar inte riktigt med den uppgiften också. Mitt i livet finns ju även två barn som har träningar och behöver mig som mamma också. Man säger ju att när barnen blir större så behöver man inte finnas där så mycket. Jag upplever verkligen inte det. Mina barn behöver oss vuxna ännu mera, men på ett annat sätt. Mer för att diskutera och fråga samt även för gos och mys. Jag känner dessutom att jag måste passa på om några år finns de inte här hemma med oss längre. Då har partners och flytta hemifrån kommit in i deras liv och det ska det. Men då kommer mammas plats att få betydligt mindre utrymme. Jag verkligen älskar mina barn. De är det bäst som hänt mig!!!! Iallafall så behöver jag bara för mig själv tala om varför jag inte pallar träna hund längre. Det ska vara lustfyllt och det är det inte längre. Jag behöver kanske hjälp att hitta lusten igen. Vet bara inte var jag ska leta....

Läsare

Det är lite roligt för enligt statistiken här på bloggen kan jag se att ni är några som läser ändå. Trevligt!! Välkomna, hoppas att ni tycker om det jag skriver.

Veckan som gick, gick tyvärr i sjukans tecken. Jag känner mig ännu inte helt ok, men inte tillräckligt sjuk för att stanna hemma. Jag får helt enkelt gå och jobba och hoppas att jag orkar med detta denna veckan. Jag ligger lite efter kan man säga. Måste komma ihåg att skriva en "att göra lista" i morgon bitti.

Nu till hundarna. Ganto fick idag sin, "wall of fame". Husse fixade och satt upp championaten och det fina bilden på Ganto som han tog för några år sedan. Tillsamman med årets Karmanjakare sitter nu alla fyra på väggen. Så är jag lite mallig och inser att jag kanske inte kommer att få till detta med någon mer hund, hoppas gör jag ju såklart. Men man vet aldrig.

Hundarna har också haft en tråkvecka. Ganto opererade ögat i måndags, allt gick jättebra och han är inte alls störd över att det sticker ut stygn ur ögonlocket. Verkar läka fint. Om en vecka ska stygnen tas.
Helix har inte fått gjort sin läxa. Man kan ju tycka att det borde jag ju ha orkat iallafall. Men motivationen fanns inte. Däremot så borstade jag tänderna på bägge hundarna i fredags. Helix är riktigt duktig. Han står alldeles stilla med halvöppen mun och låter mig hålla på. Jag är imponerad.
Med Ganto är det värre, han håller igen munnen för allt vad han är värd. Tycks säga, inte en chans i helvete att jag öppnar om du ska hålla på sådär. Ja ja borstade blir hans tänder ändå men mina fingrar får några tandmärken på kuppen.

Jag hade en son som fyllde 15 år i torsdag...
Jag undrar bara hur det gick till?? Åren har gått sså otroligt fort och visst ser jag att han blir strörre och strörre. Men 15, då tyckte jag att jag nästan var vuxen. Men det kan jag tala om att det tycker jag inte att min son är. Älskade unge!!

Jag tror att jag slagit rekord i antalet inlägg denna månad. Då menar någonsin på denna blogg. Lite kul. Här kommer lite av varje att hamna. Det som känns aktuellt just nu.

Håll till godo.

Sjuk som vanligt

Nu är jag lite irriterad och less. Så fort jag försöker mig på att träna. Denna gång hann jag med två jogging turer och sedan är förkylningen "all over me" igen. FAN!

Sitter just nu i soffan och tycker allmänt synd om mig själv. Jag som har så mycket att göra, på jobbet som borde bli gjort. Nu hinner jag inte det. Skit.

Jag som dessutom hade så mycket planerat med hundarna. Söndagen tillbringade jag sovandes. Hela dagen. Jag fattar själv inte riktigt hur det gick till. Jag somnade dessutom till och med på kvällen och sov hela natten. Som den "duktiga flickan" jag är så gick jag till jobbet på morgonen. Mådde inte så bra, men det har ju ingen dött av. Men på eftermiddagen höll det inte längre. Jag gick hem och jobbade en stund. Sedan var jag åter som en vandrande zombie. Somnade och sov igen hela natten.

Men NIX, idag gick jag inte till jobbet. Utan har sovit en stund på fm. Nu måste jag strax ta ut hundarna. Men det har jag verkligen inge som helst lust till. Det får bli en kortis. Men det dör de inte av att inte få gå ut ordentligt en dag.

Jag ska nu sluta vara duktig och faktiskt. Tänka på mig själv en stund.

Ingen som helst hundträning eller hundigt i dagens blogg. Men den är ju enbart till för mig. Så om någon läser så håll till godo.

Rekord

Nu har jag bloggat flera gånger detta året. Årets rekord i bloggande, kommer säkert att bli svårslaget.

Dagens träning av hund bestod av några apporteringar vid diskbänken. Den lille HELIX den FANtasktiske skötte sig med ära idag igen.

Resten av dagen har för min del bestått av jobb. Jag var hemma på lunchen och rastade av mina två älsklingar. Vi promenerade ca 30 min sedan stoppade jag lite mat i magen och åkte tillbaka till jobbet.

Dagens promenader är 1 x 3 km och 2 x 2,5 km.

Nu är jag lagom trött och stupar strax i säng. I morgon är det träningsdags med gänget. Ska bli roligt!!!

Skulle ha tränat

Idag var planen att åka och träna spår på fm. Men när jag vaknade hade jag ont i huvudet och hela kroppen. Pratade med P och vi bestämde att gå en morgon prommis istället och sedan skulle jag bara ta det lugnt och äta en låååång frukost.
Tja, det höll i två timmar ca. Sedan åkte vi och tittade på ny diskmaskin och köpte nya lampskärmar. Sedan åkte vi och köpte ett pingisbord till lilla A. Eller han köpte själv för julklapps pengar han fått.

När vi kom hem hade jag lite dåligt samvete för hundarna så jag tog stora A med mig på en till långprommis med hundarna och väl hemma igen kom mor och far på fika besök. När de åkt lagade J mat och jag städa buren till Rufus och städade på toaletten, hängde tvätten som jag tvättat på fm OCH så gjorde jag min läxa med Helix. Dvs att han fick träna apportering, sitta stilla med apport i munnen. Gick ganska bra förutom att han har en matte som tycker att det är dö-trist att träna sitta stilla moment. Så idag fick han även göra ingång med apportbock. Några fel sedan kändes det som att poletten trillade ner och han höll apporten stilla utan tugg. Men mer tråk-träning behövs, tyvärr...

Ja, nu är jag lite trött och sliten och min stilla och lugna sitta hemma dag gick om intet igen. Och ingen att skylla på finns heller, skit också...

Nu mår jag ganska mycket bättre än jag gjorde i morse, som tur är. I morgon är det jobb igen.

Dagens promenader 1 x 4.5 km, 1 x 3,6 km och sist 1 x 2,4 km, total tid ca 2,5 timmar. Men ingen träning för hundarna tyvärr. Nu sängen...

GOD NATT!!

Tränat

Vi har faktiskt tränat. Det känns som att min träningsvilja återkommit. Jag hoppas att det inte är ett litet återfall utan ett stort som håller i sig länge.
Hittills i år är det det längsta återfallet. Vi har tränat hela tre dagar i rad.

Första träningsdagen var vi med träningsgänget. Jag har världens bästa tränings kompisar. Vilken pepp-kväll det blev. Jag hade för första gången med mig min träningsbok. Jag fick en hel uppsats med tips och trix med mig hem. Bla läxa.

Läxan bestod av att träna apportering med Helix hemma. OCH det har vi gjort alla två dagarna hittills. Jag tycker dessutom att det gått ganska bra. Känns som att han börjar förstå att jag är ute efter att han ska hålla apportbocken hårt och stilla i munnen hela tiden oavsett vad som händer runt om. OCH att jag ska säga "tack" när jag vill ha apportbocken i handen.

I kväll gick vi promenad och vid dagiset fick J gå ut två spår till hundarna. Vi började med Helix. Men han fattade inte alls vad det var frågan om. Så vi bytte hund, Ganto fick spåra och Helix fick gå i koppel efter. När det sedan blev dags att ta nästa spår fattade han vad det var frågan om. OCH spårade nästan klockrent OCH tog apporterna. Man blir nästan gråtfärdig när det blir bra!! ;)

Själv har jag en tanke om att jag ska också börja träna. Nästa vecka ska jag gå på mitt första yoga pass på många månader. Det ska bli kul. Sedan har jag anmält mig till en yoga-kurs på jobbet. Men jag har en önskan om att jag ska kunna komma igång med joggingen också. Men jag ska försöka ta en sak i taget och inte känna mig stressad.

Dagens promenader med hundarna har bestått av 3 promenader x 2.5 km i tid är det totalt 2 timmar.

God kväll

Halvt vilande

Ja ni som är här inne så uppdateras det inte så frekvent. Jag önskar dock att det gjordes oftare än det gör. Men jag har helt enkelt inte prioriterat detta.

Jag funderar lite på som jag ska göra om bloggen till något annat. Men jag fundear lite på den en stund till.

Min motivation ligger lite nere just nu. Inte för att det inte är roligt. För jag tycker verkligen att det är kul och utmanande. Men jag har haft lite svårt att hitta tiden och veta vad jag ska träna på. Nu är det dessutom mörkt jämnt. Inte kommer det bli bättre heller då jag from årsskiftet ska jobba heltid. Jag hoppas dock att jag på det sättet ska känna mig mindre stressad och "få" lite mera tid till det jag vill.

För min plan är att köra upp Helix i rapporten och tävla upp honom i några klasser förhoppningsvis hela vägen upp. Även i spåret ska vi tävla. Det är tiden som jag känner att jag måste hitta.
Ganto och jag ska satsa på att få mindre ljud på tävling och på det sättet. Få mera poäng på tävling. Framförallt på lydnaden.

Min personliga utmaning för det kommande året är att komma upp i kondition igen. Skaffa mig träningsrutin. PÅ mina joggingturer kommer hundarna att få följa såklart. Sedan vill jag också få bättre muskler i mage, rygg och armar. Borde inte vara så svårt. Men att våga skriva detta här är lite vågat. Tur att ni inte är så många som läser ;).

Namnbyte

Ja, jag funderar på att byta namn på bloggen. För det har ju blivit en sjukblogg detta. Hur kul är det här egentligen?!?! Nej, svara inte. Nej jag är inte frisk ännu. Blää..

Jag börjar fundera på alternativet som min snälla vän P tyckte. Det var att när jag ändå inte blir frisk och bara snörvlar och snorar och har huvudvärk samt halsont så tyckte hon att man kunde ju lika gärna amputera. Dvs ta bort huvudet, som hon uttryckte det så finns du ändå inget vitalt där och lång är jag ju ändå så det skulle ju knappast märkas. Dessutom skulle min kära man slippa höra på mitt babbel. Ja låter det inte lockande så säg?!?!

Idag har jag varit ledig från jobbet. Jag passade på att läsa in mig på min kurs som jag går via jobbet. Jag hann med massor. Läste hela kurspärmen hittade massor med matnyttigheter. Kändes jätteskönt. Jag hann också få till en preliminär agenda till Kick-offen som vi ska på nästa vecka. Jag hann jobba in massor som jag inte hunnit med de senaste dagarna.

Dessutom så hann jag med mina håriga älsklingar också. Vi åkte iväg och de fick ett varsitt ängsspår. Något Helix verkligen behöver träna på märkte jag. Jag ska lägga lite krut på hans spårande ett tag framöver. Detta är även bra för rapporten. Han slarvar lite. Jag skulle behöva någon som jag kan få gå ett jaktspår efter. Så om det finns någon frivillig är jag tacksam. Det är ju inte världens roligaste att sitta i skogen och vänta på att bli uppspårad. Men jag hoppas att jag kan lura någon till detta.

På kvällen var vi på fotboll, igen. Alex hade träning och hundarna fick sin kvällsprommis ute vid denna skogen. Jag fick sällskap av grannen. Det var trevligt, de har en liten gråhundsvalp som nu är snart 7mån. Jag tipsade om lite aktiviter som man kan roa sig med hemma och i skogen med hunden.

Nu ska jag leta reda på min säng och försöka sova.

Tjing!!

Sjuk igen

Alltså det är jag som är sjuk. Ja, och så ligger min pappa på sjukhus igen. Än en gång med huvudvärk, högt blodtryck, feber och bortfalls epilepsi. Detta gör att jag känner mig lite splittrad och orolig. De vet dessutom inte vad det beror på vilket är änuu mera frusterarande.

Idag var jag iallafall inte människa när jag vaknade. Efter en natt med 3 extra barn som iof skötte sig jättebra, men som behövde sägas till att vara lite tystare. Jag hade då redan sovit i två timmar. Och somnade om direkt efteråt så jag tror att de var ganska tysta efteråt. Men när jag vaknade kl.9 i morse hade jag ont i hela kroppen. Låsningar i ryggen och bäckenet. Dessa lossnade inte förräns vi hade gått halva vår morgonprommis. Först efter prommisen var jag vaken och kändes mig på G. Detta gick dock fort över efter frukost då jag började snora å det värsta. När det sedan var dags att gå på nästa promenad med hundarna som jag försökte undvika men jag kan ju inte be hundarna hålla sig hur länge som helst.

Jag åkte till Botkyrka Bk och tänkte gå ut till uppletande rutan och köra. Bara för att slippa gå så mycket. Sussie och Annika var där. Sussie med sin lilla gulliga valp så jag fick se underverket. Jag hälsade och gick sedan mot rutan. Väl där var det redan ett par ute i rutan. Först såg det ut som de var ute och plockade svamp. Men de var ute och vallade ruta. Så jag fick iof vänta en stund men å andra sidan fick jag en färdig vallad ruta. Skönt som attan. Hundarna skötte sig jättebra. Helix har verkligen fattat vad det hela går ut på. Vilket känns jättebra. Ganto har ju koll på vad han ska göra.
Hundarna fick några timmars aktivering utan att jag behövde anstränga mig så mycket. Vilket känns väldigt skönt.

Nu ska jag leta reda på mig säng och hoppas att jag vaknar frisk och kry till i morgon.

Sjukdag

Idag är en sån där mellandag. Jag sitter i soffan och tycker ganska synd om mig själv. Jag har ont i halsen och huvudet i munnen har jag fyra blåsor. Känner att jag egentligen borde vara på jobbet. Men vet att jag inte riktigt skulle orka. Ja visst skulle jag palla, men det skulle inte blir så bra. Jag gjorde ett val där i morse i sängen. Valet var att stanna hemma. När klockan ringde i morse 05.29, stängde jag helt enkelt av den och bestämde mig för att sova lite till, tills J´s klocka ringde.

Den ringde vid strax före sju. Helix stod givakt bredvid sängen. Även om valet är gjort och jag känner mig hängig, ganska ordentligt hängig. För det är så att antingen har jag kommmit i övergångsåldern i natt, eller så har jag kanske feber. Jag får såna där vallningar som morsan pratar om. När jag blir super varm och bara känner för att kasta av mig kläderna. Eller så är jag en medelålder, ja det är jag redan, klimakteriekärring, hoppas jag dock dröjer lite till.

Hundarna tycker om vanligt att jag är super tråkig. Men förhoppningsvis lite trevligare att ha mig hemma än att vara ensamma större delen av dagen. Vi kanske kan hitta på lite hjärngympa om en stund.

Träning

Idag fick vi äntligen till årets första rapport träning. Vi drog iväg efter middagen och körde en enkel stäcka på 300m. Helix fixade den galant. Om man ska klaga på något så kan man säga att han låter lite. Med betoning på låter. Jag vet inte riktigt hur man kommer till rätta med ljudet. Men ändå klarar han av att både springa och låta. Det är en bedrift, eftersom jag i vanliga fall upplever att när ljuden kommer fram försvinner tankeverksamheten.
Vi tog helt ny sträcka för oss alla. I slutet på sträckan hittade vi en härlig sjö eller två rättare sagt. Väldigt vackert var det. En molnet på himlen var ett gigantiskt regnmoln som bestämde sig för att släppa ut allt regn över oss. Men nu har vi tränat i hällregn också.
Även Ganto fick springa sträckan dock bara åt ett håll. Men han var så glad.

Helgen i övrigt har mestadels bestått av fotboll. I lördags spelade killarna varsin match. Alex spelade mycket bra. Han gjorde sina första två mål på match någonsin samt en assist. Matchen slutade på 12-2.
Andreas lag spelade oavgjort på lördagen men skrällde de till och vann med 4-3. Men det var grymt jämt även idag. Men de hade övertaget på slutet och gjorde sista målet och lyckades sedan hålla undan det andra laget. Riktigt bra jobbat.

Helgen har också bestått av födelsedags firande för Alex. I lördags fick han sin present, en laptop. Han blev jätteglad.

Nu är det dags för en ny vecka.

Ha en härlig vecka allihopa!!

Träning på Södra

Igår var det dags för träning på södra bk. Vi var ganska många på plats så vi delade upp oss i två grupper med tre personer i varje. Jag körde dock kort med båda mina hundar.

Ganto fick köra ett fritt följ, med fokus på att matte ska vara lugn och tydlig och GLAD, samt att Ganto ska vara tyst och inte pipa och fokusera. Jag har märkt att när han börjar att pipa slutar han att tänka. Så fokus på att koncentrera sig och tänka. Sedan fick han göra en inkallning och där är fokus på inte ligga och nosa och titta på annat.

Helix fick köra fritt följ, nej det fick han inte. Han fick köra linförighet och fokus även här på att vara tyst. Han tar till pip när han blir frustrerad och belöningarna uteblir. Därefter körde vi läggande under gång. Vi fick lite att tänka på. Jag ska vara mera tydlig och göra våra förberedelserna innan för att göra det tydligt för honom. Vi körde även en inkallning. Där ska vi fokusera på ingångarna som hela tiden blir sneda så jag ska flytta mig då han är på väg att sätta sig ett steg ifrån honom. Göra detta under en tid för att få honomm att slänga in rumpan rätt.

Min motivation för att tävla är som bortblåst. Jag har ingen aning om vart den tagit vägen.

Inställning eller tro?

Länge sedan. Men tiden tycks och motivationen för bloggen har inte funnits. Sedan tror jag iof inte att så många läser här heller. Men jag skriver mycket för mig själv. Sedan är det klart att det är roligt att få lite kommentarer också.
Sommarens redogörelse får komma lite senare när jag orkar lägga in bilderna.
Jag har ett litet Helix projekt på G. Jag vill få honom att sluta jaga. Ja jag vet att jag har en liten gullig mallepojke som ibland är en liten FAN(tastisk) hund.
Hur som helst har jag lite hjälp på traven. Jag har ett antiskällhalsband med fjärrkontroll. I lördags var första dagen jag provade detta halsband på riktigt så att säga. Jag gick längs en grusväg och H drog iväg på ngt. Jag sprang skrek och tryckte av halsbandet. OCH han vände. Jag belönade med att kampa med honom. Sedan skötte han sig resten av den promenaden.
Igår bestämde jag mig för att köra igen. Jag och J åkte iväg till skogen och gick med hundarna. Vi gick och pratade om hur halsbandet fungerar och att jag måste springa med för att vara inom räckhåll så länge som möjligt. Vi hann inte prata klart förrän han for iväg som ett streck. Jag sprang och skrek och efter en kort stund alltså några sekunders fördröjning så kom han tillbaka. Det kändes skönt att han kom tillbaka så fort. Sedan fick han gå kopplad vid den värsta legan, där de alltid är.
Väl på grusvägen fick han gå lös igen. Vi hann inte gå så länge förrän han drog iväg med j-la fart. Jag skrek och sprang och tryckte av halsbandet. Han vänder och jag kampar med honom ordentligt. Vi fortsätter att gå Helix spänner upp sig och stannar på vägen och tittar. Jag berömmer och belönar och där i skogen står en tjej och plockar svamp. Lite längre fram så drar han iväg igen och jag springer och skriker igen och han vänder ännu en kampbelöning.
Vi går till bilen och jag tar av Helix halsbandet och ska visa J hur det ser ut när man trycker av halsbandet. Men det händer inget. Jag fyller på för jag tänker att vätskan är slut. Men fortfarande händer inget. När vi sitter i bilen tar jag bort batteriluckan och där är det tomt…..
Jag blev helt paff. För lös har han gått och kommit tillbaka när jag skrikit och sprungit efter honom. Har detta att göra med min inställning. För jag har skrikit och varit arg förr, helt utan resultat. Men denna gång fungerade det. Bara för att jag var bestämd?? Jag fick mig helt klart en tankställare. Beror mer än man tror på min inställning?

Festen är över

Midsommar är över. Vi har haft en super trevlig helg. Midsommar aftonen var svärmor och mina föräldrar här. Vi åt såklart gott och svärmor hade bakat bottnarna och mamma gjorde i ordning den. Massor med jordgubbar och grädde. En riktig kaloribomb. På kvällen var det fotbollsmatch. Vi var fyra vuxna mot två barn. Vi spelade om en stor på med godis. Vi ville verkligen vinna, åtminstone jag och farmor. Men så blev det inte. Barnen vann med 15-8.

Resten av helgen bara poff försvann. Nu är det dags att jobba igen.

Ha en bra vecka alla!!

Söndag

och jag har börjat jobba. Alltså bara i huvudet, går igenom grejor som jag måste komma ihåg till i morgon. Planera inför allas semestrar. Ja, alltså sånt som vi kan tänkas hinna med utöver vanligt jobb. Lite smått och gott alltså. Jag blir lite irriterad på mig själv som börjar redan. Det brukar inte börja förräns jag är i säng. Men nu tog jag en dusch och där fanns det plötsligt tid "över". Ja ja något jag måste jobba med.

Helgen har iallafall varit helt underbar. Vi har haft en liten mini semester. Vädret har ju dessutom varit helt underbart. Vi var och badade med hundarna igår, i vår närliggade sjö. Men jag blir så irriterad på alla dessa småhundar som springer omkring utan att deras ägare har koll på dem. Är man inte mer rädd om sin hund än att man släpper fram dem till vem som helst. Jag blir skitirriterad. Mina hundar fick iallfall bada och simma efter bollar i två omgångar. Även jag och lilla A badade. Både med och utan hund. Jag önskar att det fanns någonstand där man kunde bada utan att det var massor med folk hela tiden. Ja, jag vet att Stockholms området inte riktigt är rätt ställe för folktomt. Men önska kan jag väl få??

Idag åkte jag först och tränade agility med P. Jag var inte helt motiverad. Men formade ändå en tanke om att vi skulle träna på kontaktfält och slalom. Men när vi kommer fram pågår en kurs på agility plan. Vi fick låna hinder men skulle hålla oss så långt borta som det bara gick, kändes det som. Inte kunde jag berömma som jag vill heller kändes det som för då störde vi. Så en inte lyckad träning. Dock en agility träning.

Efter tränandet så åkte vi och skulle köpa kläder till stora A. Men trots att han tjatat om att köpa kläder så var han allt annat än samarbetsvillig i affären. Sånt retar gallfeber på hans arma mor. Men jag fick iallafall kläder köpta till mig, ett par korta jeans och tre blusar till priset av två, inte fel.

Därefter så hade vi bestämt med P och D att de skulle komma och visa hur man sätter ihop varmkomposten som vi fått av dem. Jag oljade träplankorna i förrgår och idag satte jag igång och tog kultivatorn och började luckra upp marken för att få den jämn. Sedan gick jag och hämtade alla delar till komposten som stod på andra sidan tomten. Så när jag går där fram och tillbaka och hämtar grejor så tittar jag bort och trampar rakt på kultivatorn. Som naturligtvis ligger med piggarna uppåt. Tänkte att aj, det gjorde ont. Tog av mig foppatoffland och tänkte att vilken tur jag har att den inte gick igenom. Så jag satte på mig tofflan och börjar gå igen. Men ont som f-n gjorde det och det kändes som att jag fått vatten i skon. Men det var blod och ännu ondare gjorde det. Så nu har jag ett litet hål i foten. Jag hoppas att det läker fort och smidigt. För nu är det sommar och jag vill bada och promenera och kanske springa. Hoppas......

Helix håller sig fortfarande utan att hosta, fortsätt snälla att hålla era tummar. I veckan har han fått träna på lydnad och gått ett spår samt uppletande. Jag konstaterar bara att han är inte i någon som helst form, ännu. I spåret tappade han bort sig 3 ggr på 150 m. I uppletande rutan spang han som aldrig förr. Meeen det fanns INGA som helst föremål, konsigt. Lydnaden känns ganska ok, han har ingen uthållighet, men hur skulle han kunna ha det? Han blir lite pipig när belöningen dröjer, men vi tränar vidare.

Ganto, min klippa utför uppletande ua. Spåret tog han bakspår, men men, inget jag just nu hakar upp mig på. Skulle såklart kännas bättre om han tog framspår jämnt. I lydnaden tränar vi vidare på tyst. Det känns ibland som att han fattar vad jag menar. Jag hoppas verkligen att han gör det.

Nu är det bara 4 veckor kvar innan vi blir lediga. Åh vad jag längtar!! Ha en bra vecka!!

Drottningsholmsturen

Lördagen tillbringade jag och sonen, samt mina föräldrar med våra kompisar på deras båt. Vi åkte till Drottningholm och la till på en ö mitt emot. Vi åt lunch och barnen badade. Hundarna fick en härlig promenad i skogen. Det gick en underbar stig utmed vattnet. Helix var överlyckling som fick springa lös och bada. Svansen i topp hela tiden.

På kvällen åt vi sedan middag tillsammans. Vi grillade och hade en trevlig kväll. Alltså en toppen dag och kväll. Alla var nöjde efter denna dagen.













Jag har nu tagit bort medicinen till Helix. Sista tabletten togs i torsdags. Så nu hoppas jag att han håller sig frisk. Minsta lilla hosta så måste vi uppsöka vetrinär. Han ska få ta det lugnt en tid framöver sedan är det dags att sakta öka på motionen och hoppas att han håller för det. Jag hoppas att vi kan tävla i rapporten till hösten. Mitt mål är att vi ska kunna bli uppflyttade ut appellen och kanske ta en lägre tävling innan vinter uppehållet. Men han kommer inte att få tävla om det är allt för kallt och regnigt. Då kommer vi nog att satsa på spåret istället. Det är inte riktigt lika krävande för hunden som rapporten är.

Med Ganto fortsätter vår "tysta" träning. Det är verkligen något som är tålamods krävande för mig. Vissa dagar orkar jag verkligen inte med. Då får man träna annat. Men ibland känns det som att poletten trillat ner. Bara för att nästa gång skrikas och pipas desto mera. Verkligen frusterande. Jag har anmält till några tävlingar men blivit bortlottad. Känns helt ok. Lusten för att träna har inte riktigt infunnit sig. Lite för mycket av annat som tar tid och kraft.

Nu kommer sista veckan i skolan. Fredag betyder skolavslutning och jag har sedan "jouren" på jobbet så jag måste stanna till 16.30. Men det är helt ok.

Veckan som gick var fam. A inte på samma ställe mer än i onsdags. Jag och lilla A åkte med hans klass till Boda Borg och sov över. Eller jag sov inte. Usch så dåligt man mår när man inte sover. Jag börjar verkligen bli gammal. Det märks när man inte orkar med en vak-natt längre.
J och stora A åkte till Finland i torsdags morse och kom tillbaka idag. De har varit på fotbollsresa. Verkar som att de haft det trevligt, men de kunde heller inte sova inatt. Så idag blir en softar dag för vår fam, oerhört skönt.

Två dagar till ledigt, vi ska vila och ha det skönt.

Utfasning

I onsdags ringde vetrinären och vi bestämde att vi tar bort medicinen from nästa söndag. Alltså bara en vecka kvar på behandlingen och nu behöver jag massor med folk som håller tummarna för att detta kommer att fungerar och att han blir frisk och kry. Jag önskar verkligen att han kommer att bli hel och frisk igen. Jag vill kunna tävla honom. Kanske till och med i agility............

Vi hade vårt sista kurs tillfälle i måndags. Vi byggde upp en hel bana som vi fick köra på. Det var jätte roligt. Första tillfället, belönade jag flera ggr under loppeet. Medans jag på andra ggr lät honom gå hela utan belöning. Vid tionde hindret pep/skrek han till och tittade på mig. Men när jag kommenderade ut honom på nästa hinder så fortsätter han ut på hindret och tar alla som jag pekar på. Riktigt roligt att han kör på fast han inte är riktigt säker på vad jag vill och egentligen vill ha sin boll eller godis.

Själv har jag hela veckan dragits med bihåleinflammation. Det började med sus i öronen i söndags och på tisdagen orkade jag inte med surret i öronen längre och gick till doktorn. Han hade aldrig sett så fina öron sa han. Men jag fick medicin utskrivet och mår redan mycket bättre. Tyvärr blev jag lite sämre igen igår då vi var på utomhus fest bakom sjukhuset i regnet och frös.

Nu hoppas jag på en fortsatt lugn helg. Ha det gott, alla.

Summering

Veckan började med att vi gå på agilitykurs. Nu är det bara en gång kvar. Tyvärr. Jag tycker att det har varit superkul. Väldigt svårt men roligt. I måndags var Helix inte riktigt sitt vanliga jag. Detta eftersom vi hade med oss Dixie som precis höglöpt klart och Helix tyckte bara att hon var såååååå snygg. Han var inte riktigt med mig hela tiden kan man säga.

På tisdagkvällen var jag iväg och tränade med gänget. Ganto fick lite anti pip träning. Han gjorde väldigt bra ifrån sig. Jag blev så glad. Jag fick verkligen tänka på att andas och inte stressa. Även Helix fick sig en liten genom körare. Men han var trött. Det märktes tydligt på honom att han tränade för tredje dagen i rad. När han började tappa koncentrationen valde jag att avsluta vårt träningspass.

På onsdagen var jag helt slut. Dock hade jag sååå mycket att göra på jobbet att jag jobbade hemma på kvällen. Två timmar på kvällen satt jag och jobbade. Bläää. Men nu är arbetsveckan från helvete slut, äntligen.

Torsdag kvällen var vi i Tumba och tittade på när Andreas spelade. Skolans profilklasser i musik satte upp en musikal. Den var rikigt bra. Men det kan ju inte annat än bli bra när min son är med.

Idag är det äntligen fredag och jag slutade jobbet tidigt. När jag kom hem rastade jag hundarna. Sedan städade jag, torkade golv, tvättade massa tvätt och lagade middag. Nu är hundarna rastade igen och jag sitter här framför tvn och tittar på datorn. Jag känner mig helt slut. I morgon ska vi på fotbollsmatch även på söndag.

Vi får se vad mer som hinns med denna helg.

Jag önska alla en trevlig helg!!!